Jag sitter nu på bussen påväg till näs...

Jag sitter nu på bussen påväg till nässjö efter en helt underbar avslutning som ni senare kommer höra om. Men nu om bussresan. Att åka till nässjö betyder en lång väg mitt i skogen med endast reflexpinnar istället för gatlyktor. Så plötsligt stannar bussen. Någon ska gå av... En kvinna står vid dörren, beredd på att kliva ut när de öppnar sig samtidigt som jag sett denna kvinna så lägger jag märke till att mannen, snett framför mig likt mig börjar vrida sig lite för att kolla vart fan hon ska. För där bussen stannar fanns inga lampor. Inte mindre hus. Det roliga var också att han samtidigt kliade sig i huvet och enligt min önskan hoppas jag nu att han vred på sig och kliade sig lite i det obefintliga håret för att han funderade på var i helskotta denna kvinna skulle. Tack för mig ...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0