-

Min mamma har blivit en helt ny person. En person som jag inte kände innan men som jag nu är så grymt tacksam över att jag känner. Att se på henne idag gör mig glad och lycklig. Att kunna se att ett öde som kunde ha gått hur illa som helst faktiskt löste sig.
Vi har pratat mycket.... om hennes sjukdom och hennes liv. Hur det var innan och hur det är nu. Om jag skulle kunna ändra på något här i världen så är det min mammas liv och hur hon hade det. Ingen förtjänar det hon har fått stå ut med. INGEN! Jag skulle inte äns vilja att den person jag avskyr mest ska få gå igenom det jag, nära och kära eller mamma gjort. Att få höra att sin mamma är sjuk, nära på att dö är hemskt det finns inte ord som kan beskriva. Man blir tom och allt blir svart. Man kommer inte ihåg något samtidigt som man kommer ihåg allt!

Min mamma har blivit annorlunda och jag har blivit annorlunda. Det som för vem som helst på gatan är helt utanför deras värld är helt normalt för mig... Att knappt våga röra sin mamma när hon ligger nersövd för att rädslan för att skada henne om man pussar henne för hårt finns där. 

Jag får tårar i ögonen varje gång jag pratar om det, till och med mamma får. Men det gör mig så glad att vi faktiskt kan prata om det som var svårt, blåmärken försvinner men smärtan finns alltid kvar! Ungefär så kan man väl säga och jag är evigt tacksam att mamma finns på denna jord! Utan henne vet jag inte vad jag skulle gjort. Jag älskar henne